du vill att jag ska falla
mot något som du har gjort till ditt
men ska  jag falla
då ska det finnas tid att falla fritt
                       Ur Melissa Horns Falla Fritt.

 

Idag är jag jätte glad. Jag är lycklig och jag är sådär varm i magen som får en att le sådär fånigt med munnen.

Idag känner jag oro. Jag har lite lätt panik och lite lätt ångest. Sådanna känslor som får en att tro att du svalt en stor iskall iskub och som nu ligger i din mage och vägrar smälta.

Idag har jag fått reda på att jag kom in på den svenska kurs jag sökte till i våras. Jag är mega-dega-super-glad att min höst inte längre är så ovis som jag trott. Jag är glad över att det känns bra och att jag när jag fick reda på att jag blivit antagen hoppade upp från pallen och skrek av glädje. Ja detta är någonting jag verkligen har velat. Ändå kan jag inte hjälpa att låta min kropp fyllas av ångest. Det är skrämmande. Jag är nog inte lika rädd för att träffa mina nya klasskompisar som jag är för att bli dömd. Att skriva är någonting jag verkligen älskar och bara tanken av att bli bedömd på mina egna ord i tal och text är skrämmande.

Det är just därför jag läser denna kurs. Jag bemöter mina rädslor. Jag har sedan jag kan minnas stoppat min egna eld. Aldrig låtit den få brinna och aldrig låtit den söka efter nya ställen att föröka sig på. Henrik Berggren säger i "Broder Daniel Forever" att det värsta du kan göra är att släcka den elden, den eld som brinner.

        I höst ska jag försöka få min eld att fortsätta brinna. Jag är en kluven person som både vill mig ont och gott. Melissa Horns låt Falla Fritt relaterar jag väldigt mycket till. Jag är dels den person som vill att jag ska falla mot någonting som redan är gjort - det trygga ej ångestladdade - men jag är även den som vill finna lycka genom att falla fritt - det ångestladdade som gör mig starkare.

 

Jag är glad. Jag är förväntansfull. Och jag är livrädd. I höst ska jag falla fritt.